Mitt liv som au pair i New York

Pommes, pizza, hamburgare, friterat, cookies, snacks. Det är standard här i USA. Liksom Take away. Du äter i farten när du känner dig hungrig. Regelbundna måltider och tallriksmodellen är nog väldigt sällsynt. Jag har faktiskt ätit en amerikansk majskolv men även den var väldigt söt och smakade näst intill socker. All mat drunknar i socker, salt och fett. Och den mat som inte gör det ser amerikanerna till att salta, sockra eller fritera på egen hand. Är det något man vänjer sig vid? Jag hoppas nästan inte det, för då kommer jag nog behöva beställa två flygstolar hem.    

 

På Training School fick vi lära oss att amerikaner är noga med tiden, det är väldigt viktigt att alltid komma på utsatt tid. Vi svenskar tyckte det var ganska roligt att de gång på gång påminde oss au pairer om det, samtidigt som lärarna själva aldrig kom på utsatt tid. Det där med att komma försent verkar inte vara någon big deal för amerikaner. Sedan jag kom till min värdfamilj har vi varit både en och två timmar sena till personer vi besökt, det är liksom inte så noga. Därför ler jag varje gång någon där hemma skriver till mig: "Kan vi skypa kl...?". Något som också slagit mig är att när amerikaner pratar om tid och hur lång tid det tar att åka någonstans menar man alltid med bil. Promenadavstånd eller cykelavstånd existerar inte. Bilen är din bästa vän och används till väldigt korta och väldigt långa sträckor under en helt vanlig vecka. Avstånden är för mig fortfarande ofattbara. Två timmar med bil för att ta sig till sitt jobb eller vän är liksom inte ovanligt. Amerikaner bor näst intill i deras bilar. Undra hur många timmar en amerikan i genomsnitt spenderar i sin bil under sin livstid? 

 

Till sist kanske jag ska varna för generalisering och fördomar baserade på mina 10 dagar i landet! Mina upplevelser kanske är ungefär lika tillförlitliga som Wikipedia, vilket jag i och för sig kan tycka är en tillförlitlig och seriös källa.